Ang förra helgen:
En mycket trevlig helg.
Vi var på flatfest i fredags, roligt. Inte en enda liten blond flicka, och alla killar som var där hade skägg, utom Josef som hade tiara och tanthalsband. Det var fint. Ett jättestort hus långt bort i Mölndal, komplett med balkong, trädgård, plommonträd, fjällstugekök, flator, hängmatta, chokladsås, kolasås, gammalt kaffe, tandborstgrodor, ett troll i källaren samt flatpop och schlagerdans. Det var så himla skönt att vara utan de små blonda tjejerna! Jag har inte riktigt fattat hur mycket de tar upp av vanliga fester. Kanske är det bra att de som flickor tar plats, men inte bra är sättet de gör det på. Genom att tillfredställa de närvarande killarna och vara allmänt välrakade, välsminkade, lagom uppseendeväckande, ropa tjejiga diskantrop som går rakt in i hjärnan och förorsakar en för tidig död. Trevliga och söta. Den totala avsaknaden av dessa gjorde kvällen till en av de bättre på länge.

Sen på lördagen skulle vi vart på bokmässan, men då Josef var för bakfull, eh hrmpf, trött, för detta, blev det vampyrfilm istället. Hemma hos Karin (och Janne) i Gamlestan, med widescreen- tv, popcorn, råttan Malte i soffan och Queen of the damned till klockan två på natten.

Så kom söndagen. Det var bokmässa, och vi kom äntligen dit. Mina favoritmontrar blev
Gustav Frödingsällskapets, där kunde man få sin favoritdikt uppläst;
Stig Dagermansällskapets, dit jag gick med en lista på böcker och hade inse alltings spektakulära meningslöshet skrivet på bröstet, vilket förorsakade en liten diskussion, samt kraftigt rabatterade priser;
Bibliotekets, där man fick en heliumballong En bibliotikarie frågade mig om jag brukade gå till bibblan. Jag svarade ja.
"mhm, varför? för att läsa, låna skivor, böcker, filmer...? "frågade hon.
"Nä för att det luktar gott," svarade jag. Varvid hon tittade konstigt på mig och gick.
RFSU:s, givetvis. kondomer och tävling, där jag faktiskt har ett litet hopp om att kanske vinna! RFSU är mina favoriter.
Jag såg 15 kändisar, däribland de på Frank, Viveca Lärn, Lasse Åberg, Morgan, sexexperten på expressen Katerina Janousch och Robert Aschberg och Jan Guillio! En anständig mängd, måste jag säga.

Sen gick vi hem till John och åt langos tills vi kräktes.

Jag har suttit i solen på balkongen.

I solen framträder en del intressant som annars inte visar sig. Såsom de finare detaljerna på benen. Jag tycker mina ben är fina. Inte för att de är så fantastiskt vältrimmade och välrakade och vältränade och sådär, utan för att de ser så levda ut. De är fulla med blåmärken, små sår, större sår, gamla ärr, nya ärr, små hår, ljusa hår, mörka hår, stora hår, pigmentfläckar, en och annan finnliknande plopp. Det är fint.

Det fula levda är mycket finare än det sterila döda.

en bra metafor för den jag är eller ville vara?

Jag är ett ostron. Inte en ostronboll, ett ostron. Ge mig lite plankton så är jag nöjd sen, bara jag får krypa in i mitt stenhårda skal och stanna där till jag blivit stor och slemmig. Men ingen pärla bor innanför mitt skal, bara slem. Jag vill ligga i 200 år på havsbotten bland sand och alger, trängas med plattfiskar och sjögurkor och havsborstmaskar, hälsa varje morgon på fru Makrill och herr Sjöhäst som simmar förbi på sin dagliga morgonsimmonad. Låt mig sluta mina dagar som afrodisium åt ett kåt-t medelålders par, som slått på stort och rest till en kurort på västkusten, där deras samliv ska få ett uppsving, samtidigt som de packas in i lera och tång. Det är allt jag vill, kan jag inte få göra det då? Eller passar det inte in i Folkpartiet och kristdemokraternas värld? Jag vill inte vara psykfall, cp, "alternativ" och vegetarian. Jag vill vara normal och tråkig. Äta kött, röka röda Prince, ta mig en bläcka varje fredagkväll, äta frysta räkor var lördag och stek var söndag.
Jag VILL vara ett ostron.

dagen efter.

det är tidig morgon, men jag har redan varit uppe och vaken länge. ätit frukost, borstat tänderna. det regnar. underbart gräsligt göteborgsregn. tunt, strilande från sidan. mina ögon är tjocka och torra. jag är tjock och torr. lite kissnödig, trött, lite kall, fast varm. jag lyssnar på chopin. alla har gått, bara jag och katten är hemma. det går inte ens folk utanför fönstret. mitt hår står rakt upp, med en och annan dread utstickandes. igår klippte jag naglarna.

Rajnfält von Ribbentropp, elefantollon med hela sverige, har vunnit valet. som tröst fick ju iaf inte Kristdemokraterna så mycket röster. Jag ska förklara. Moderater, folkpartister och centrare lever ändå i ett modernat samhälle. Är för abort, och anser inte att alla homosexuella ska skjutas eller botas med förbön, och kan nog se att någon kan tänkas vilja leva ett annat liv än manochbarnivillaförort-livet (dvs om de är rika, annars hm.) Och sådär. Kristdemokraterna däremot, lever i en annan tid. Med sin galna kristna fanatismblick vill de föra världen till domedagen, där allt ska uppenbaras och alla ska brinna.

Alla borgare ska få bada i kanalen. Sen ska de inte få någon varm filt, eftersom det i Nya Konservativliberala Sverige inget finns som heter dela med sig, medkännande eller solidaritet. De får gå där med de pengar de inte betalat i skatt och försöka få tag på någon marknadskraftsaft att rädda dem från lunginflammation. Sen när sjukdomen väl utvecklats, har de inte råd att köpa medicin, efs de har tagit bort subvenschonerna på sådant. Det blir back to 1920, alla dör. Och då, när borgarna har tagit död på sig själva, kan vi andra äntligen andas ut. Släppa alla grisar fria. låta dem böka i (elefant)ollonskogen. sticka mössor till varandra. bo i glada kollektiv, sova sked. spela ukulele. äta soppa.

Någon sa under valvakan, antingen Gudrun eller om det var en miljöpartist, på frågan: ja, är ni nöjda nu, med ert valresultat? "Nä, vi ska förändra världen!" Helt rätt.

Pustervik, 15 sept 2006.

So you no longer care if there's another day
I guess I have been there, I guess I am there now
You knew what you wanted and you fought so hard
Just to find yourself sitting in a golden cage
In a golden cage

So of course I miss you and miss you bad
But I also felt this way when I was still with you

Yes of course I miss you and miss you bad
But I also felt this way when I was still with you

This city's no longer mine
There's sadness written on every corner

Each lover was made to sign
Now I hear them calling me over and over

Jag funderar över det här med gos. Är det tillexempel en slump att man har en rund utåtstående mage, och dessutom en rund innåtstående svank? Eller att det finns en grop emellan armen, axeln och bröstet? Eller att nackgropen är precis formad efter ansiktet, med till och med en lite spettsigare urgröpning för näsan?

Skulle inte tro det nej.

Min tes är: de människor som varit bättre ämnade för gos har gynnats av evolutionen. De som bäst kunnat skeda med magen i svanken på en annan, de som bäst sovit med huvet på någons arm/bröst, de som kunnat kramats bäst, har skapat starkast band till varandra, sammarbetat bättre och därmed överlevt längre och bättre.

Och, är det en slump att de allra flesta inte kan klia sig själva på ryggen? Att man ibland, ganska ofta, behöver en hjälpande hand, ett finger på en knut, någon som snörrar åt andra hållet på snodden, en som läser kartan medan den andra kör?

Skulle inte tro det nej.

Vid första tanken vore det givetvis mycket bättre om vi utrustats med tre-fyra armar istället för två. Men tänk ett steg till! Genom att vi nu med blott två armar tvingas till sammarbete, får vi inte bara trevligare, vi kan göra mer och fortare, om vi inte bråkar eller vill gosa istället såklart. Eller leka. Eller äta godis och glass.

De som sammarbetat bäst har helt enkelt legat mest och därmed fått mest avkomma.

mmmmm...evolutionen!

POLITIK

Idag har jag röstat. Det var lite roligt. Eller ja, roligt och roligt, men det känns alltid lite roligt att rösta, även om det kanske inte gör så stor skillnad och alla politiker ändå är småborgerliga wannabe karlslokar. Folkpartiet/Spionpartiet hade väldigt många valsedlar kvar i sin lila valsedelslåda. Maja tog en valsedel och skrev " ut med packet in med spionerna!" Roligt.

I morse pratade jag lite med Gudrun. Hon är lite av min idol. Att stå ut med så mycket skit som hon har gjort genom åren och ändå upenbarligen vilja ha mer visar kanske på en aning massochism, eller så är det så att hon helt enkelt tycker att det hon gör är så viktigt att hon måste fortsätta trots all dret. Vad man nu än tycker om Gudrun, måste man erkänna att hon är en fantastisk politiker. Hon håller finfina tal, är en outstanding retoriker och kan hantera/manipulera medier som ingen annan, möjligen undantaget Marilyn Manson. Ja, Gudrun är fin.

En sak till:
Jag skulle vilja veta hur många som läser det jag skriver här. Om alla som läst detta skriver en kommentar, bara ett hej eller flasklock räcker, om man vill kan man ju skriva något uppmuntrande eller en liten redogörelse, men jag vill bara veta hur många som regelbundet läser.

Trevlig och söt.

Jag läste en krönika om att vara man/kvinna för en dag. En man skrev att det viktigaste för en kvinna är att vara trevlig och söt. I alla tider. Den som kan tillhöra sig själv bör ej tillhöra någon annan, skrev Drottning Kristina sexton år gammal. Hon vägrade vara trevlig och söt.

Mitt skånska ragg, som vi kan kalla för Jesper, kallade mig för tösabiten. Hela tiden. Jag hatade det, samtidigt som jag tyckte det var lite sött. Men mest av allt undrade jag varför. Jag ville ju vara tuff och hård. Och trodde att jag var det, iaf lite. Men det tog han effektivt död på. Jag sa det till min dåvarande fd sk flickvän Kristin. Hon tittade på mig och sa: "Men K, du är ju den tösabitigaste som finns!" Jag pratade med många om tösabitigheten. Vad det betyder att vara en tösabit. Det är ju iaf snällt, sa mamma. Och du är ju så söt, han tycker ju om dig blablabla. Men jag undrar jag om det är sött. Hade han kallat mig "lilla flickan"eller "lilla lilla, snälldumma och söta flickflicka", hade de inte varit lika glada. Men det är ju det det betyder.

Witold Gombrowitc, polsk exilförfattare, sa: "Mitt budskap till er är inte "bli den du är", utan bli den du låssas vara." Med det menade han att människor hela tiden låssas. Att allt vi är bara är sken, att människor alltid är konstlade i samröre med andra människor. Att vi alltid ljuger, och att det därför är meningslöst att vara den man är, eftersom den man är inte finns, eller är olika med olika människor. Jag tror han har rätt. Det kan verka cyniskt och pessimistiskt, men det enda sättet att klara sig igenom livet är att låssas. Man måste skapa en bild av den man vill vara, och sedan fylla upp den med sig själv, låta sig själv bli den man vill vara. Oberoende av vad mammor och lärare och tidningar säger.

När jag gick i högstadiet var jag lite ute, eller, let's face it, jag var sjukt ute. Men jag lärde mig snabbt att man inte är mer än sitt rykte, du är inte mer än vad andra människor tror att du är.
Du kan vara Dig Själv hur mycket som helst, om ingen ser det eller tror det är du ju inte det ändå. "Alla" var övertygade om att jag var arg militant feministvegan, och dessutom lesbisk. Då jag inte hade något emot det, utan mer tyckte det var roligt att jag lyckats få en sån stämpel, försökte jag inte motarbeta mitt lesbianrykte, utan understödja det. Något som är väldigt lätt i de tidiga tonåren. Med mitt flatrykte blev det plötsligt mycket lättare att leva som tonåring. Jag fick en identitet och ett eget fack som jag var i stort sätt ensam om i skolan. Jag var kung på min egen ytterst lilla arena. Och nöjd, så nöjd man nu är som 13åring. Jag hade lärt mig att styra mitt rykte, och därmed ta lite kontroll över mig själv. Jag hade blivit Den jag låssades vara. Och jag är fortfarande till stora delar Den jag låssades vara på högstadiet. För att det är del av mig, för att det underlättar i stora världen. Det finns mycket man som Flata måste slåss emot, av könsstrukturer och kvinnliga/manliga maktspel, men det är sjukt värt att vara Flata. Man hamnar liksom lite utanför alla regler och får därmed göra lite mer som man vill, skapa sina egna regler.

Därför blir jag lika arg varje gång någon kallar mig för "tösabiten" eller "lilla gumman" eller "söt". Det är som att denna någon, kanske oavsiktligt, försöker få in mig i det fack jag så länge försökt ta mig ur. Trevlig och söt.

Efter ett tre timmar långt Stormöte är det nu fastställt.

Kollektivet Olskroken/Kikärtan är död.
Länge leve kollektivet SKEDEN!

Ta 9:an, 8:an eller 4:an mot Angered, gå av på hållplats Hjällbo. Gå upp för trappan, gå mot kyrkan, över torget. Gå sen in till vänster till en plats med gråa tvåvåningshus. Där på nummer 51 bor vi. 110m2! Med balkong, myshörn, discokulor, karlsloksbadrum, skollatintoa, koplansch, grovkök, Narnia, teskåp, kurslitteraturbibliotek samt dretstor röd tekanna. Vill du komma hit på te går det bra.

Kollektivet SKEDEN är ett feministiskt anarkistiskt vegan/vegetariskt ekologiskt rättvisemärkt poetiskt allmäntramsigt kollektiv. De boende här är:

K ( stjärna + röd)
J ( atom + rosa)
A ( träd + grön)
M ( spik + grå)
F ( ankare + svart )

Än så länge går det bra allt. Det är lite skabbigt och gamla tapeter, och de förra boendarna hade inte städat i köket ( örk och skamgrepp och Carola hela dagen !!!!!) men det regnar inte in på balkongen även om det regnar ASMYCKET och blåser.

Apropå Carola, så förordar Kollektivet SKEDEN att Carola ska bli kung istället för kungen, om man nu ska ha en kung. Bara Carola kan göra allt hon vill, som en kung ska kunna. Utan Carola stannar Sverige. Carola är en outsinlig källa till konstiga löpsedlar, precis som en kung ska. Hon kan köra 100km/h för fort utan att få böter, just som en kung ska kunna. Hon är alltid med i Melodifestivalen, det enda tvprogram som alla svenskar ser på och riktigt engascherar sig i, och har dessutom vunnit inte bara en utan tre gånger. Hon har varit med i Allsång på Skansen hela SJU gånger. Hon en förespråkare av sedlighet och kristen tro. Hon smörjer in sin hud varje dag med hudkräm ( olika för morgon och kväll) Hon står bakom hits såsom Mikey, Tommy tycker om mig och Främling. Hon har varit gift med vår andra stora förebild Runar. Hon är allas självklara förebild, och bör hedras därefter. Det enda sättet att göra detta tillbörligt och rättrådigt, är att utnämna henne till kung. Carola är vår nya kung, och Runar är hennes profet, alternativt kung av Norge.